Minnen
Igår började jag tänka på det, alla minnen jag haft genom livet. Speciellt alla söta små förälskelser man hade när man gick i mellanstadiet! Gud minns allting som igår ju, allting var så simple! Det handlade om att pussas och kramas, och man behövde inte umgås så mycket. Man var inte svartsjuk och båda parter var blyga. Alla dessa disco vi hade i skolan, när kompisarna fick bjuda upp åt en och killar skickade sina vänner för att be om en dans med en speciell flicka. Allt detta fnitter och blickar som möts, så kollade man bort för man blev rosa i hela ansiktet och log som ett fån! På den tiden var det så enkelt! Inga krångel, varför blir det bara knäppt ju äldre man blir. Svartsjuka är en grej som tar död på de mesta, och man måste handskas med den. Man måste lita på sin partner, och jag vet man kan bara lita på sig själv till 100% för lägger man 100% tillit till någon annan utan tvivel så blir man riktigt skadad inombords och det kan sluta med att man inte vågar lita på någon igen.
Ne alla dessa minnen, dem kommer jag värna om resten av mitt liv. Det fanns inga bättre minnen än förälskelserna, och hur man bara hade pojkar i huvudet. Man skickade lappar i klassen till kompisar för att skriva om den man gillade, man snackade hemlisar bakom skolbyggnaden om alla pojkarna som var söta. Jag vet iaf att jag var helt sjukt pojk tokig. Haha. Vilka minnen och hur man skämdes när man lekte sanning eller konsekvens och skulle pussa någon :P Minns även scouterna, ganska roliga minnen där två unga herrar bråkade för att vara bättre än varandra för att imponera på mig. Alla dessa minnen! De är sånt man ska minnas! Sånt får aldrig glömmas! Jag tänker ibland tillbaka på hur enkelt allt var, hur gulligt allt var.
Dessa små förälskelser, påhitt och lekar man hade i Grundskolan.
